- En blockchain, direktöversatt till blockkedja, lagrar och spårar data på en decentraliserad databas som bekräftas av ett nätverk av olika datorer. En blockchain lagrar alltså all data i ett digitalt format.
Blockchains är mest allmänt kända tack vare sin funktion för Bitcoins, men den komplexa teknologin är så mycket mer än så. Dess innovativa funktioner garanterar säkra och smidiga transaktioner utan något som helst behov för en tredje part.
För att förstå skillnaden mellan en konventionell databas och en blockchain kan man tänka på hur dess data är strukturerad. En blockchain samlar nämligen ihop data i olika grupper, mer kända som “block”, som innehåller uppsättningar av information. Dessa block har en begränsad lagringskapacitet och när de väl är fyllda stängs de och länkas sedan ihop med det tidigare blocket, vilket i sin tur skapar en kedja. Därav namnet blockkedja. All ny information som följer sammanställs till nya block som sedan också kopplas på kedjan.
Innan vi går vidare in på att beskriva denna banbrytande teknologi mer utförligt tänkte vi sammanfatta vad blockchain faktiskt är:
- Blockchain är en slags databas som skiljer sig från en traditionell databas genom att lagra informationen i block som sedan kedjas ihop med hjälp av kryptografi. När ny information dyker upp läggs denna in i ett nytt block, och när ett block är fyllt, kedjas det till föregående block. Detta skapar en sammanhängande kedja med information.
- Olika sorters information kan lagras i en blockchain, men hittills är blockchain mest känd för att lagra transaktioner.
- Eftersom blockchain är decentraliserat betyder det att inget enskilt organ eller en person har kontroll över kedjan. Istället är det alla användare som kollektivt tar kontroll över den.
- All information som matas in på en blockchain är oföränderlig. Det går alltså inte att ta bort utan finns där permanent samtidigt som vem som helst kan se den information som skickas.
Blockchain – definition
En blockchain lagrar alla typer av datautbyte i sin plattform. På så sätt fungerar det som en slags reskontra, eller en kedja, där varje utbyte av data lagras i en specifik loggbok, ett block. När transaktioner verifieras får den plats i kedjan som ett block. När den väl har fått sin plats i kedjan kan ingen radera eller ändra blocket på något sätt.
Blockchain använder ett så kallad peer-to-peer (P2P) distribuerat nätverk, som säkerställer teknikens decentraliserade karaktär. Varje enhet som ansluter sig till nätverket blir en del av det. För att bli en del av nätverket måste man använda sig av så kallade privata och offentliga nycklar, som är grunden för själva blockchain-tekniken. Det är med dessa nycklar man kan handla kryptovaluta.
Varje enhet som ansluter sig till en blockchain behöver alltså ett nyckelpar, och när dessa nycklar väl används får ägaren en unik legitimation som ingen annan kan få tillgång till. Den offentliga nyckeln kan ses som ett slags bankkonto, varav den privata nyckeln mer är som en signatur som användaren kan använda för att handla kryptovaluta.
En användare, alltså en som anslutit sig till en blockchain, initierar följaktligen en transaktion med sin privata nyckel. Den privata nyckeln genererar sedan en unik digital signatur. Efter detta kommer transaktionen att verifieras. Här använder sig en blockchain av olika metoder för att verifiera om transaktionen är giltig eller inte, bland annat med hjälp av den så kallade konsensusalgoritmen.
När (om) transaktionen blivit verifierad får den en plats i blockkedjan som ett nytt block. Detta block kommer sedan kopplas ihop med föregående block, och sedan kommer ett nytt block att kopplas ihop med detta block och så vidare. På detta sätt skapas det alltså en kedja av block, därav namnet blockchain.
Blockchain – inte endast för att handla kryptovaluta
Även om kryptovalutor som Bitcoin är de mest kända användningsområdena för blockchain-teknologin, är blockchain inte endast till för dessa virtuella tillgångar. Digitala valutor använder blockchains för att registrera transaktioner och upprätthålla transparens, men de är inte själva blockchains.
I grund och botten kan alla system som kräver att transaktioner verifieras och registreras använda en blockchain för att göra detta. Det vill säga att blockchain inte endast är ett verktyg för att handla kryptovaluta, men blockchain kan användas för en mängd olika sektorer och industrier. Låt oss diskutera några av de vanligaste användningsområdena för blockchain som INTE är kryptovaluta.
Sjukvården
Allt fler sjukvårdsleverantörer har börjat använda sig av blockchain för att säkert lagra patienters journaler. Det vill säga att en patients journal kan genereras och signeras i en blockchain, vilket i sin tur gör att patienter kan känna sig säkra att journalen inte kommer att förändras. Dessutom säkerställs patienternas integritet då privata nycklar krävs för att tillgå journalen.
Smarta kontrakt
Ett annat användningsområde för blockchain är de så kallade smarta kontrakten. Dessa är datorkoder som byggs in i en blockchain för att underlätta, verifiera eller förhandla fram ett avtal. Med det sagt fungerar dessa kontrakt som en uppsättning villkor som användare samtycker till. När villkoren uppfylls verifieras villkoren i avtalet helt automatiskt.
Val
Även om detta inte har blivit utbrett ännu skulle blockchain mycket väl kunna användas för medborgare för att underlätta moderna val. Genom att rösta med blockchain kan man eliminera fusk under val och öka valdeltagandet eftersom fler individer då litar på att valet pågår på ett demokratiskt sätt. Då blockchain är nästintill omöjligt att hacka skulle transparensen uppehållas i själva valet, samtidigt som man inte behöver ha några anställda som hela tiden kontrollerar valets genomförande.
Myndigheter
Blockkedjor har blivit extra intressanta för myndigheter eftersom det potentiellt kan vara en teknisk lösning som inte kostar mycket pengar. Sveriges regering har till och med beställt en utredning för att se om blockchains kan bli ett seriöst alternativ för myndigheter. Det skulle till exempel kunna användas för att verifiera sig. Det skulle också vara ett sätt att logga olika databaser. Även bibliotek skulle kunna använda ett blockkedjesystem för att hålla koll på sitt låneregister. Det är bara en fråga om hur det ska implementeras.
E-handel
Många tror även att blockkedjor kommer ta stor plats i E-handeln de kommande åren. Du skulle till exempel kunna betala med olika kryptovalutor i framtiden. Blockkedjor är redan inblandade i E-handeln genom NFT. Det är ett sätt för konstnärer, musiker och andra att sätta ett pris på sina skapelser online. Alla transaktioner och händelser spåras då via blockkedjan.
Information
Blockkedjor är också ett väldigt bra sätt att lagra information. Du kan alltid gå tillbaka och se varenda steg i blockkedjan. Det går alltså inte manipulera blockkedjetekniken vilket är en fördel när det kommer till information.
Transaktioner
Många banker och företag har börjat intressera sig för kryptovalutor och blockkedjor för att göra transaktioner. Det finns flera fördelar med detta. Du behöver till exempel inte ta hänsyn till några växelkurser. Du kan även skicka pengar över hela värden på ett snabbt och säkert sätt. Det är dock oklart hur myndigheter i olika länder kommer att ställa sig till denna typen av transaktioner.
El-certifikat
Man talar även om hur en blockchain kan påverka energiomställningen. Man skulle till exempel kunna ha ett system som registrerar energiproduktionen i olika sammanhang. Många vill bland annat skapa så kallade el-certifikat som kan användas av företag och privatpersoner. Med dessa skulle du till exempel kunna köpa förnybar energi i realtid. Det är dock ännu inte klart hur det faktiskt skulle funka i praktiken.
Samt några mindre användningsområden
Autentisering
Bokföring inom finansbranschen
Lagerböcker
Handelstransaktioner på olika marknader
Rättsregister
Skapa decentraliserade företag
Utbyte av data mellan enheter
Valutaväxling
Datorspel och hasardspel
Datalagringssystem
Blockchain och decentralisering – vad betyder det?
När en transaktion äger rum i en blockchain blir det inte direkt till ett block. Först måste det verifieras, något vi redan belyst. Men det är inte staten eller något annat styrande organ som sköter verifieringen.
Det är snarare ett decentraliserat nätverk av datorer. Detta säkerställer att kontrollen och beslutsfattandet inte ligger i varken en individs eller grupps hand, men snarare är jämnt fördelat i ett nätverk. Detta för att eliminera risken för både partiskhet och felbedömning.
Nätverket som verifierar transaktionerna i en blockchain är anslutet via spridda enheter. Det gör en blockchain väldigt säker för dess användare. Dessutom, för att någon ska kunna ändra en blockchain så måste de komma åt alla block i kedjan och hacka varje enhet, vilket är nästintill omöjligt. För att inte tala om att alla transaktioner i en blockchain är noggrant krypterade, tack vare dess decentralisering, vilket ytterligare ökar säkerheten och transparensen.
En viktig del av blockkedjetekniken
Decentralisering är en väldigt viktig del av blockkedjeteknik. Det handlar om att ge mindre makt åt en central myndighet. Det är just det som är hela konceptet med blockkedjor och kryptovalutor. Man brukar säga att det finns tre nivåer av decentralisering. Det första är nätverkets nivå, det andra är myntfördelningens nivå och det tredje är beslutsnivån. Trots att Bitcoin är väldigt känt för sin decentralisering är det få kryptovalutor som faktiskt är det till 100 %.
Du kan alltid sätta sig in mer i decentralisering om det är något som är väldigt viktigt för dig. Om du vill göra stora investeringar i kryptovaluta kan det vara skönt att ha full koll på detta. Det är också en teknik som håller på att utvecklas och där fler kryptovalutor kan haka på i framtiden.
Det har länge funnits ett missnöje med stora banker, speciellt efter den stora ekonomiska krisen år 2008. Om du söker på nätet märker du att det finns en hel del konspirationsteorier gällande banker och myndigheter. Det här var en av anledningarna till att blockkedjor väckte så stort intresse redan från början. Bitcoin var först ut med detta. Som medlem i en blockkedja vet du alltså aldrig exakt vem som äger vad. Dock kan du lita på att det är helt säkert. En transaktion i detta system kan aldrig gå igenom om den inte är validerad. Det måste alltså finnas täckning från både köpare och säljare.
Hur säkert är blockchain egentligen?
Blockchains anses rent allmänt som säkra, eftersom de är nästintill omöjliga att förändra. Dessutom är all blockchain-aktivitet transparent och spårbar. Så om någon försöker förändra något på en blockchain, kan denna aktivitet spåras tillbaka till användaren. Detta då alla enheter på en blockchain använt sig av sin nyckel, den digitala signaturen, för att ansluta sig till nätverket. Sedan är blockchain-teknologin också decentraliserad, vilket gör det svårt för cyberkriminella att överhuvudtaget komma åt blockkedjedata.
Men, naturligtvis är inte denna banbrytande teknologi helt immun mot cyberhot. Det finns tyvärr cyberbrottslingar som använder sig av olika sorters strategier för att försöka orsaka förödande konsekvenser för användare. Några angriper med nätfiskemetoden, som betyder att de försöker locka till sig känslig information eller data från personer genom att maskera sig som en pålitlig källa. Några använder sig av kodexploatering, det vill säga att de agerar som blockchain-användare och identifierar svaga punkter i en blockchains programvara för att sedan utnyttja den.
Hur fungerar hashing och kryptering?
Det finns många olika begrepp som är förknippade med en blockkedja. Ett av dessa är hashning. Det är en säkerhetsaspekt som gör att du kan genera utdata med en fast storlek. Det gör man med hjälp av flera olika matematiska formler. Dessa kallas för hashfunktioner. Tack vare hasningen kan kryptovalutor ha en hög dataintegritet och säkerhet överlag. Algortimerna är normalt utformade som en envägsfunktion. Det betyder att de inte är lätta att återskapa. Hashfunktioner fyller också en viktig roll när det kommer till mining av Bitcoin. De genererar också nya nycklar och adresser.
Kryptering är väldigt vanligt på nätet och har också med säkerheten att göra. Faktum är att det funnits i tusentals år men inte varit lika avancerat som det är nu. Vid kryptering så omvandlar man en viss elektronisk data till en annan form av data. Målet är att det bli svårt för obehöriga att komma åt informationen. Det är många olika IT-system som är beroende av kryptering. Det är också väsentligt när du gör dina bankärenden. Dessutom är det viktigt för blockkedjor där uppgifterna alltid måste vara skyddade.
Vad är skillnaden mellan en traditionell centralicerad databas och en decentralicerad / DeFi databas?
Inom blockkedjor finns även centraliserade databaser och något som kallas DeFi databaser. En decentraliserad databas är vanligast mellan banker och olika mäklare. Om du har en DeFi kryptoapp tar man bort alla mellanhänder. Det betyder att du som användare har mer kontroll och mer flexibilitet. Det tillåter även snabbare transaktioner och lägre avgifter. DeFi är en ganska ny term som inte är så välkänd ännu. De flesta smarta kontrakt är en DeFi databas.
En cetraliserad databas är en databas som lagras på en enskild plats. Det kan vara en central dator eller ett annat system. Det används vanligtvis av företag och andra organisationer. I takt med att datorer blev allt mer populära utvecklade man också de centraliserade databaserna.
Den stora skillnaden mellan en DeFi databas och en centraliserad databas är att de sistnämna främst används av olika företag. I övrigt känns de något förlegade eftersom de är så låsta till en central dator.
Vad består blocken i en blockchain av?
En blockkedja är alltså en stor kedja av sammanhängande block. Dessa innehåller data från flera olika verifierade transaktioner. Det är det som gör att all information kan lagras och spåras om det skulle behövas. Varje kedjeblock måste först verifieras innan det blir en del av blockkedjan. Detta är alltså en avancerad teknik som hyllats på många håll. Man kan likna det vid en databas som är en massa välbehövlig information. Alla dessa block är validerade och krypterade. Alla block innehåller också det unika numret för ett tidigare block. Det är därför som det kallas blockkedja.
Hur underhålls en blockkedja?
Så hur underhålls en blockkedja för att allt ska fortsätta fungera? Det underhålls av enormt många datorer som finns utspridda över hela världen. Du kanske har hört talas om de stora serverhallar som Bitcoin och andra företag har öppnat i Sverige? Dessa är en del i att hålla blockkedjan igång. Det kallas även för mining. Du kan även hjälpa till att mina som privatperson. Det går att tjäna pengar även om det kräver mycket resurser. Du måste alltså ha på din dator större delen av dygnet för att det ska löna sig.
Blockkedjetekniken kallas för peer to peer inom globala nätverk. Det betyder att Bitcoin och Ethereum och andra valutor i princip är gränslösa. De kräver inte heller någon övervakare. Det innebär att det inte krävs godkännande för några myndigheter för att driva detta. Det är också en envägskommunikation och väldigt svår att hacka. Om du är delaktig i en blockkedja kan du alltså känna dig trygg.
Fördelar med blockchain
Öppenhet
En av de största fördelarna med blockchain-teknologin är att den är tillgänglig för alla. Vem som helst kan bidra till en blockchain och det krävs inget speciellt tillstånd för att gå med i det distribuerade nätverket. Världen inom blockchain ser alltså ingen skillnad på människor utifrån kön, bakgrund eller klass – alla kan vara delaktiga i samhället.
Permanent
All information som lagras med blockchain-teknologin är permanent. Det betyder att man slipper oroa sig för att någon data försvinner eftersom dubbla kopior lagras vid varje block då det är ett decentraliserat nätverk som har ett antal pålitliga enheter som verifierar transaktionerna. Med det sagt är den data som lagras också oföränderlig, vilket innebär att ingen kan komma in och manipulera den data som redan finns lagrad.
Transparent
Blockchain-teknologin anses vara transparent då ingen har kontroll över någon enskild part utan det är istället deltagare i nätverket som godkänner transaktioner genom användandet av smarta kontrakt. Då blockchain är en decentraliserad teknologi finns det inget centralt organ som styr och ställer och som censurerar vad som får och vad som inte får synas.
Effektivitet
På grund av dess decentraliserade karaktär tar Blockchain bort behovet av mellanhänder vilket i sin tur ökar effektiviteten. I jämförelse med traditionella finansiella tjänster underlättar blockchain snabbare transaktioner eftersom själva processen i sin tur går snabbt.
Säkerhet
Blockchain är mycket säkrare än andra finansiella system eftersom varje ny transaktion är krypterad och länkad till den tidigare transaktionen. Dess oföränderliga natur gör den säker från förfalskad information och hackning. Det är dock inte omöjligt att en blockchain blir hackad, men risken för att det inträffar är väldigt låg.
Nackdelar med blockchain
Energiförbrukningen
En av de främsta nackdelarna med blockchain är dess höga energiförbrukning. För att verifiera en transaktion används nämligen enormt mycket energi. Detta kan i sin tur bli ett problem i framtiden. NyTeknik har skrivit en bra artikel om Blockchain och kryptovalutors miljöpåverkan som finns att läsa här.
Tidskrävande
Förutom att vara energikrävande är blockchain-teknologin dessutom tidskrävande. För att lägga till ett nytt block i kedjan krävs det att enheter måste beräkna värden ett flertal gånger. Om blockchain ska användas för mer industriella ändamål måste processen alltså snabbas upp.
Fortfarande nytt
Blockchain-teknologin är fortfarande en väldigt ny teknologi så folk har ännu inte så mycket förtroende för den. För att blockchain ska bli mer lukrativt för exempelvis investerare måste den fortfarande vinna förtroendet hos ännu fler människor.
Databegränsningar
Ännu en nackdel är de begränsningar som finns gällande hur pass lite data ett block i kedjan kan lagra. I dagsläget kan ett block inte rymma mer än ett par transaktioner, och även detta måste förbättras om blockchain ska lyckas övertyga fler människor att den är framtidens teknologi.
Hur använder kryptovalutor blockchain?
Blockchain är något som härstammar från Bitcoin och idag är väldigt vanligt bland kryptovalutor. Det är en slags teknik som gör att både privatpersoner och företag kan dela information i realtid. Det är dessutom en global funktion. Bitcoin är den kändaste kryptovalutan som använder denna tekniken men även Ethereum och Litecoin använder en sådan teknik.
Alla transaktioner registreras och kan spåras vid behov. De registreras alla i en huvudbok som inte har några mellanhänder. Det är en av anledningarna till att Bitcoin och andra blockkedjor har blivit så hyllade. De har nämligen ingen inblandning från stat eller myndigheter. Det anses av många bli en stor teknik i framtiden.
Några kryptovalutor som använder blockkedjeteknik
Bitcoin
Ethereum
Litecoin
Ripple
Dash
Vilka typer av blockchain/blockkedjor existerar?
Det finns inte bara en typ av blockkedja. Man kan säga att det finns flera olika nätverk. Den vanligaste blockkedjetekniken är offentliga nätverk. De är alltså tillgängliga för alla. Alla kryptovalutor körs på ett sådant nätverk. Du kan alltså skicka pengar på ett säkert sätt och samtidigt vara anonym. Dock så är all aktivitet offentlig.
En annan typ av block är den privata varianten. Det passar till exempel företag eller andra myndigheter. Dessa blockkedjor kan alltså vara specifika för en arbetsplats och inte tillgängliga för alla. Säkerhet är något som är väldigt viktigt när det kommer till blockkedjor. Informationen som lagras ska vara säker och det ska inte gå att manipulera data.
En sista blockkedja som är bra att känna till är de som är tillståndsbaserade. Det är precis vad det låter som. Du måste helt enkelt få tillstånd för att få tillgång till en viss blockchain. Det används också ofta av företag. Systemen håller också på att utvecklas för att vi ska kunna använda dem i ännu flera sammanhang.
Hur ser framtiden för blockchain ut?
Möjligheterna för blockchain-teknologin verkar i dagsläget vara oändliga. Dessutom har teknologins utveckling de senaste åren tagit oss ännu ett steg närmare ett decentraliserat, tillitslöst internet med transparens i transaktioner och mycket mer. Många tror att blockchain är här för att stanna och att det kommer att bli en kraftfull och ännu mer betydlig teknologi för det moderna samhället.
Ett av de mest relevanta användningsområdena för blockchain just nu är kryptovalutor, men det stannar inte här. Icke-fungibla tokens (NFT:s) har också visat sig bli en växande trend och dessa drivs genom just blockchain. För att inte tala om alla de andra användningsområden som blockchain visat sig vara användbar inom, och de sektorer som blockchain potentiellt skulle kunna förändra i framtiden.
Som du kan läsa dig till finns det massor av potential för blockchain-teknologin och den expanderar ständigt. Framtiden för blockchain ser alltså ljus ut, och när man har i åtanke att den redan nu är lovande i nästan alla branscher, verkar det som att den bara kommer bli allt mer betydlig i samhällen runt om i världen.
Sammanfattning
Blockchain är en banbrytande teknologi som tycks bli en allt större del av våra samhällen. Den har visat sig erbjuda säkerhetsnivåer som aldrig tidigare skådats och funktioner som är nödvändiga för inte bara finansbranschen, men för alla typer av industrier, vilket gör blockchain till en otroligt mångsidig teknologi. I takt med att världen blir allt mer digitaliserad tros blockchain bara bli allt viktigare, och därmed vara ett betydande element för framtiden. För att inte tala om att allt fler människor motsätter sig den makt som staten och centrala organ har över individer, något som man slipper med hjälp av blockchain-teknologin då den ökar transparensen.
Men naturligtvis har blockchain sina nackdelar, åtminstone i dagsläget till dess att dess brister fixas. Bland annat konsumerar teknologin otroligt mycket energi, och därmed ställer sig många miljöaktivister emot teknologin. Dessutom är blockchain fortfarande relativt ny, vilket gör att många ännu inte vågar lita fullt ut på den. Hur som helst vågar vi säga att blockchain är här för att stanna och vi ser fram emot att se hur den utvecklas under de kommande åren.