Skip to content

Vad är blockchain?

Vad är blockchain?

En blockchain, direktöversatt till blockkedja, lagrar och spårar data på en decentraliserad databas som bekräftas av ett nätverk av olika datorer. En blockchain lagrar alltså all data i ett digitalt format.

Blockchains är mest allmänt kända tack vare sin funktion för Bitcoins, men den komplexa teknologin är så mycket mer än så. Dess innovativa funktioner garanterar säkra och smidiga transaktioner utan något som helst behov för en tredje part.

För att förstå skillnaden mellan en konventionell databas och en blockchain kan man tänka på hur dess data är strukturerad. En blockchain samlar nämligen ihop data i olika grupper, mer kända som “block”, som innehåller uppsättningar av information. Dessa block har en begränsad lagringskapacitet och när de väl är fyllda stängs de och länkas sedan ihop med det tidigare blocket, vilket i sin tur skapar en kedja. Därav namnet blockkedja. All ny information som följer sammanställs till nya block som sedan också kopplas på kedjan.

Innan vi går vidare in på att beskriva denna banbrytande teknologi mer utförligt tänkte vi sammanfatta vad blockchain faktiskt är:

  • Blockchain är en slags databas som skiljer sig från en traditionell databas genom att lagra informationen i block som sedan kedjas ihop med hjälp av kryptografi. När ny information dyker upp läggs denna in i ett nytt block, och när ett block är fyllt, kedjas det till föregående block. Detta skapar en sammanhängande kedja med information.
  • Olika sorters information kan lagras i en blockchain, men hittills är blockchain mest känd för att lagra transaktioner.
  • Eftersom blockchain är decentraliserat betyder det att inget enskilt organ eller en person har kontroll över kedjan. Istället är det alla användare som kollektivt tar kontroll över den.
  • All information som matas in på en blockchain är oföränderlig. Det går alltså inte att ta bort utan finns där permanent samtidigt som vem som helst kan se den information som skickas.

 

Blockchain – definition

En blockchain lagrar alla typer av datautbyte i sin plattform. På så sätt fungerar det som en slags reskontra, eller en kedja, där varje utbyte av data lagras i en specifik loggbok, ett block. När transaktioner verifieras får den plats i kedjan som ett block. När den väl har fått sin plats i kedjan kan ingen radera eller ändra blocket på något sätt.

Blockchain använder ett så kallad peer-to-peer (P2P) distribuerat nätverk, som säkerställer teknikens decentraliserade karaktär. Varje enhet som ansluter sig till nätverket blir en del av det. För att bli en del av nätverket måste man använda sig av så kallade privata och offentliga nycklar, som är grunden för själva blockchain-tekniken. Det är med dessa nycklar man kan handla kryptovaluta.

Varje enhet som ansluter sig till en blockchain behöver alltså ett nyckelpar, och när dessa nycklar väl används får ägaren en unik legitimation som ingen annan kan få tillgång till. Den offentliga nyckeln kan ses som ett slags bankkonto, varav den privata nyckeln mer är som en signatur som användaren kan använda för att handla kryptovaluta.

En användare, alltså en som anslutit sig till en blockchain, initierar följaktligen en transaktion med sin privata nyckel. Den privata nyckeln genererar sedan en unik digital signatur. Efter detta kommer transaktionen att verifieras. Här använder sig en blockchain av olika metoder för att verifiera om transaktionen är giltig eller inte, bland annat med hjälp av den så kallade konsensusalgoritmen.

När (om) transaktionen blivit verifierad får den en plats i blockkedjan som ett nytt block. Detta block kommer sedan kopplas ihop med föregående block, och sedan kommer ett nytt block att kopplas ihop med detta block och så vidare. På detta sätt skapas det alltså en kedja av block, därav namnet blockchain.

Blockchain – inte endast för att handla kryptovaluta

Även om kryptovalutor som Bitcoin är de mest kända användningsområdena för blockchain-teknologin, är blockchain inte endast till för dessa virtuella tillgångar. Digitala valutor använder blockchains för att registrera transaktioner och upprätthålla transparens, men de är inte själva blockchains.

I grund och botten kan alla system som kräver att transaktioner verifieras och registreras använda en blockchain för att göra detta. Det vill säga att blockchain inte endast är ett verktyg för att handla kryptovaluta, men blockchain kan användas för en mängd olika sektorer och industrier. Låt oss diskutera några av de vanligaste användningsområdena för blockchain som INTE är kryptovaluta.

Sjukvården

Allt fler sjukvårdsleverantörer har börjat använda sig av blockchain för att säkert lagra patienters journaler. Det vill säga att en patients journal kan genereras och signeras i en blockchain, vilket i sin tur gör att patienter kan känna sig säkra att journalen inte kommer att förändras. Dessutom säkerställs patienternas integritet då privata nycklar krävs för att tillgå journalen.

Smarta kontrakt

Ett annat användningsområde för blockchain är de så kallade smarta kontrakten. Dessa är datorkoder som byggs in i en blockchain för att underlätta, verifiera eller förhandla fram ett avtal. Med det sagt fungerar dessa kontrakt som en uppsättning villkor som användare samtycker till. När villkoren uppfylls verifieras villkoren i avtalet helt automatiskt.

Val

Även om detta inte har blivit utbrett ännu skulle blockchain mycket väl kunna användas för medborgare för att underlätta moderna val. Genom att rösta med blockchain kan man eliminera fusk under val och öka valdeltagandet eftersom fler individer då litar på att valet pågår på ett demokratiskt sätt. Då blockchain är nästintill omöjligt att hacka skulle transparensen uppehållas i själva valet, samtidigt som man inte behöver ha några anställda som hela tiden kontrollerar valets genomförande.

Blockchain och decentralisering – vad betyder det?

När en transaktion äger rum i en blockchain blir det inte direkt till ett block. Först måste det verifieras, något vi redan belyst. Men det är inte staten eller något annat styrande organ som sköter verifieringen.

Det är snarare ett decentraliserat nätverk av datorer. Detta säkerställer att kontrollen och beslutsfattandet inte ligger i varken en individs eller grupps hand, men snarare är jämnt fördelat i ett nätverk. Detta för att eliminera risken för både partiskhet och felbedömning.

Nätverket som verifierar transaktionerna i en blockchain är anslutet via spridda enheter. Det gör en blockchain väldigt säker för dess användare. Dessutom, för att någon ska kunna ändra en blockchain så måste de komma åt alla block i kedjan och hacka varje enhet, vilket är nästintill omöjligt. För att inte tala om att alla transaktioner i en blockchain är noggrant krypterade, tack vare dess decentralisering, vilket ytterligare ökar säkerheten och transparensen.

Hur säkert är blockchain egentligen?

Blockchains anses rent allmänt som säkra, eftersom de är nästintill omöjliga att förändra. Dessutom är all blockchain-aktivitet transparent och spårbar. Så om någon försöker förändra något på en blockchain, kan denna aktivitet spåras tillbaka till användaren. Detta då alla enheter på en blockchain använt sig av sin nyckel, den digitala signaturen, för att ansluta sig till nätverket. Sedan är blockchain-teknologin också decentraliserad, vilket gör det svårt för cyberkriminella att överhuvudtaget komma åt blockkedjedata.

Men, naturligtvis är inte denna banbrytande teknologi helt immun mot cyberhot. Det finns tyvärr cyberbrottslingar som använder sig av olika sorters strategier för att försöka orsaka förödande konsekvenser för användare. Några angriper med nätfiskemetoden, som betyder att de försöker locka till sig känslig information eller data från personer genom att maskera sig som en pålitlig källa. Några använder sig av kodexploatering, det vill säga att de agerar som blockchain-användare och identifierar svaga punkter i en blockchains programvara för att sedan utnyttja den.

Fördelar med blockchain

Öppenhet

En av de största fördelarna med blockchain-teknologin är att den är tillgänglig för alla. Vem som helst kan bidra till en blockchain och det krävs inget speciellt tillstånd för att gå med i det distribuerade nätverket. Världen inom blockchain ser alltså ingen skillnad på människor utifrån kön, bakgrund eller klass – alla kan vara delaktiga i samhället.

Permanent

All information som lagras med blockchain-teknologin är permanent. Det betyder att man slipper oroa sig för att någon data försvinner eftersom dubbla kopior lagras vid varje block då det är ett decentraliserat nätverk som har ett antal pålitliga enheter som verifierar transaktionerna. Med det sagt är den data som lagras också oföränderlig, vilket innebär att ingen kan komma in och manipulera den data som redan finns lagrad.

Transparent

Blockchain-teknologin anses vara transparent då ingen har kontroll över någon enskild part utan det är istället deltagare i nätverket som godkänner transaktioner genom användandet av smarta kontrakt. Då blockchain är en decentraliserad teknologi finns det inget centralt organ som styr och ställer och som censurerar vad som får och vad som inte får synas.

Effektivitet

På grund av dess decentraliserade karaktär tar Blockchain bort behovet av mellanhänder vilket i sin tur ökar effektiviteten. I jämförelse med traditionella finansiella tjänster underlättar blockchain snabbare transaktioner eftersom själva processen i sin tur går snabbt.

Säkerhet

Blockchain är mycket säkrare än andra finansiella system eftersom varje ny transaktion är krypterad och länkad till den tidigare transaktionen. Dess oföränderliga natur gör den säker från förfalskad information och hackning. Det är dock inte omöjligt att en blockchain blir hackad, men risken för att det inträffar är väldigt låg.

Nackdelar med blockchain

Energiförbrukningen

En av de främsta nackdelarna med blockchain är dess höga energiförbrukning. För att verifiera en transaktion används nämligen enormt mycket energi. Detta kan i sin tur bli ett problem i framtiden. NyTeknik har skrivit en bra artikel om Blockchain och kryptovalutors miljöpåverkan som finns att läsa här.

Tidskrävande

Förutom att vara energikrävande är blockchain-teknologin dessutom tidskrävande. För att lägga till ett nytt block i kedjan krävs det att enheter måste beräkna värden ett flertal gånger. Om blockchain ska användas för mer industriella ändamål måste processen alltså snabbas upp.

Fortfarande nytt

Blockchain-teknologin är fortfarande en väldigt ny teknologi så folk har ännu inte så mycket förtroende för den. För att blockchain ska bli mer lukrativt för exempelvis investerare måste den fortfarande vinna förtroendet hos ännu fler människor.

Databegränsningar

Ännu en nackdel är de begränsningar som finns gällande hur pass lite data ett block i kedjan kan lagra. I dagsläget kan ett block inte rymma mer än ett par transaktioner, och även detta måste förbättras om blockchain ska lyckas övertyga fler människor att den är framtidens teknologi.

Hur ser framtiden för blockchain ut?

Möjligheterna för blockchain-teknologin verkar i dagsläget vara oändliga. Dessutom har teknologins utveckling de senaste åren tagit oss ännu ett steg närmare ett decentraliserat, tillitslöst internet med transparens i transaktioner och mycket mer. Många tror att blockchain är här för att stanna och att det kommer att bli en kraftfull och ännu mer betydlig teknologi för det moderna samhället.

Ett av de mest relevanta användningsområdena för blockchain just nu är kryptovalutor, men det stannar inte här. Icke-fungibla tokens (NFT:s) har också visat sig bli en växande trend och dessa drivs genom just blockchain. För att inte tala om alla de andra användningsområden som blockchain visat sig vara användbar inom, och de sektorer som blockchain potentiellt skulle kunna förändra i framtiden.

Som du kan läsa dig till finns det massor av potential för blockchain-teknologin och den expanderar ständigt. Framtiden för blockchain ser alltså ljus ut, och när man har i åtanke att den redan nu är lovande i nästan alla branscher, verkar det som att den bara kommer bli allt mer betydlig i samhällen runt om i världen.

Sammanfattning

Blockchain är en banbrytande teknologi som tycks bli en allt större del av våra samhällen. Den har visat sig erbjuda säkerhetsnivåer som aldrig tidigare skådats och funktioner som är nödvändiga för inte bara finansbranschen, men för alla typer av industrier, vilket gör blockchain till en otroligt mångsidig teknologi. I takt med att världen blir allt mer digitaliserad tros blockchain bara bli allt viktigare, och därmed vara ett betydande element för framtiden. För att inte tala om att allt fler människor motsätter sig den makt som staten och centrala organ har över individer, något som man slipper med hjälp av blockchain-teknologin då den ökar transparensen.

Men naturligtvis har blockchain sina nackdelar, åtminstone i dagsläget till dess att dess brister fixas. Bland annat konsumerar teknologin otroligt mycket energi, och därmed ställer sig många miljöaktivister emot teknologin. Dessutom är blockchain fortfarande relativt ny, vilket gör att många ännu inte vågar lita fullt ut på den. Hur som helst vågar vi säga att blockchain är här för att stanna och vi ser fram emot att se hur den utvecklas under de kommande åren.